lära sig svenska på Lernia

Would you like to react to this message? Create an account in a few clicks or log in to continue.

To fill the gap of communication between Swedish learning classmates at Lernia in Göteborg.


    ormblomman 20-21

    Ibraheem
    Ibraheem
    Admin


    Posts : 25
    Join date : 2009-12-02

    ormblomman 20-21 Empty ormblomman 20-21

    Post  Ibraheem Sat May 01, 2010 12:35 pm

    Nästa morgon sitter jag i hotellets matsal och äter frukost. Samtidigt tänker jag på meddelandet som jag fick. Hur kan en kvinna som dog för 30 år sedan plötsligt skriva till mig? Är meddelandet falskt eller är Vera Kall inte död?
    Samtidigt
    fick (får)
    Plötsligt
    falskt

    Jag har alltid trott att hon blev mördad den där varma natten för trettio år sedan, men kanske är det inte så. Kanske valde hon istället att fly bort från sina stränga föräldrar. kanske har hon hållit sig undan sedan dess.
    Har trott (tror)
    mördad
    den där
    valde (väljer)
    istället
    att fly
    hållit sig undan (håller sig undan, gömmer sig)
    Sedan dess (från den tiden tills nu)

    Men det verkar otroligt. Varför skulle hon försvinna frivilligt två dagar före sin studentexamen utan minsta förvarning? Det verkar alltför konstigt för att vara sant. Men denna måndagsmorgon trettio år senare börjar jag undra om det ändå kan vara möjligt. Kanske lever ormblomman trots allt.

    Verkar
    Otroligt
    frivilligt
    förvarning
    alltför
    konstigt
    möjligt
    lever

    Några timmar senare lämnar jag hotellet. Klockan tolv ska jag träffa min gamla klasskamrat Urban Kleerwot. När jag kommer fram till gymnasiet står han redan och väntar vid skolans port.
    lämnar
    ska träffa (träffar)
    kommer fram (anländer)
    redan
    en port

    Helvete! Henry! säger han skrattande.
    Han kramar mig så hårt att han nästan mosar mig. Han är lång och stor. Han måste väga en bra bit över hundra kilo. Jag har inte sett honom på trettio år. Hans hår har blivit grått och han har glasögon och skägg. Ändå känner jag igen honom.
    Du är dig precis lik, Urban säger jag.
    Du också Henry, säger han Du ser precis ut som förr!

    skrattande (han skrattar)
    Kramar
    nästan
    mosar
    väga (väger)
    en bra bit över (mycket mer)
    har sett (ser)
    hår
    har blivit (blir)
    förr (förut)

    Han undrar om jag vill se mig omkring i staden. Jag berättar att jag redan har varit där i två dagar. Det räcker.
    Bra, säger Urban. Då kan vi åka till min stuga direkt.

    räcker (är tillräckligt)

    The next morning I sit in the hotel dining room and eat breakfast. At the same time I think about the message that I received. How can a woman who died 30 years ago suddenly write to me? Is the statement false or is not dead Vera Cold?
    While
    but (may)
    Suddenly
    false

    I always thought that she was murdered that warm night thirty years ago, but perhaps it is not so. Perhaps she chose instead to flee away from their strict parents. maybe she has stayed away since then.
    Have believed (believe)
    murdered
    that
    chose (choose)
    instead
    to flee
    had kept away (stay away, hiding)
    Since then (from that time until now)

    But it seems incredible. Why, she would disappear voluntarily two days before his graduation without any warning? It seems too weird to be true. But this Monday morning, thirty years later I'm beginning to wonder if there still may be possible. Perhaps living ormblomman after all.

    Seems
    Unbelievable
    voluntary
    warning
    too
    strange
    possible
    live

    A few hours later I leave the hotel. At midday, I see my old classmate Urban Kleerwot. When I arrived at school he is already waiting at the school gate.
    leaves
    will meet (hits)
    comes (arrives)
    already
    a gate

    Damn! Henry! he says, laughing.
    He hugs me so hard that he almost mashes me. He is tall and big. He must weigh well over one hundred kilograms. I have not seen him for thirty years. His hair has been gray and he wears glasses and a beard. Yet I recognize him.
    You are just like you, I say Urban.
    You also Henry, "he says, you look just like before!

    laughing (he laughs)
    Hugs
    almost
    mashes
    consider (consider)
    well above (more)
    have seen (see)
    hair
    has become (becoming)
    before (pre)

    He asks if I want to see me around the town. I said that I have been there for two days. It is enough.
    Good, "says Urban. Then we can go to my house directly.

    sufficient (enough)

      Current date/time is Sun May 19, 2024 7:43 am